tiistaina, helmikuuta 27, 2007

PEDROS RIVAL OSSI


PEDRO: Beaglen Ossi hör inte precis till mina favoriter, men jag tycker han kan få den här bilden publicerad ...Matte kommer för evigt ihåg den morgonen när Ossi och jag tog ihop på verandan i Jackarby. Jag hade Ossi i ett järngrepp, men vet nu inte riktigt vad som sedan hände. Plötsligt såg jag Ossi krypa under en stol och hade mattes KNÄ mellan tänderna....Sorry sa jag åt Matte och stack iväg efter Ossi. Matte stod och svajade på stället och såg konstig ut i ansiktet. Sen gick hon och satte sig på den där vita saken som människor brukar märka sitt revir i, la huvudet mellan knäna och stönade.
Hon tog oss nog ut på vår morgontur när hon ojat färdigt. Sen när vi kom hem gick hon igen och satte sig på den där vita saken, svor och skalade av lagren av löstagbara pälsar som människor ibland brukar pressa in benen i. (Matte har nog päls på benen, men den är inte alls lika tjock och fin som min och jag förmodar att den inte heller värmer såsom min päls gör.) Men tillbaka till lösskinnen. Mattes nyaste hade fått några hål och var lite blodigt. Hon var arg som attan. Jag begrep inte riktigt varför hon var så sur. Hål växer ju igen. Åtminstone i mitt skinn. Och blod kan man slicka bort. Nåja, kanske inte det där som fanns inuti stöveln. Min nos hade möjligen rymts in i skaftet, men inte mattes.